Förra veckan påbörjades en El Nino, väderfenomenet som orsakas av varmt ytvatten i Stilla havet. Senaste gången vi hade en El Nino var vintern 2018/2019 vilket är ett väldigt långt uppehåll, och gången innan var 2015/2016. En stark El Nino ger ökad global temperatur med upp till flera tiondelars grad. Den som skedde 2015 var extremt stark precis som den 1997 vilket båda åren ledde till långvariga globala värmerekord, och 2016 är det globalt sett varmaste året som uppmätts.
Vissa ”klimatförvillare” försöker få det till att uppvärmningen upphört efter 2016 eftersom inget år efter 2016 varit lika varmt som 2016. Det är absolut nonsens, eftersom de tillfälliga effekterna av en stark El Nino kan ge en tillfällig uppvärmning som motsvarar åtminstone ett årtiondes uppvärmning av mänskliga utsläpp av växthusgaser. Rekorden kommer slås nästa gång det blir en lika stark El Nino.
En El Nino kan pågå olika lång tid och vara olika stark, men det är vanligt att det pågår åtminstone ett år. Uppvärmningseffekten på atmosfären ligger dock förskjutet ca 5 månader i tiden, så vi har de stora värmeökningarna framför oss.
En temperaturserie som ”klimatförvillare” ofta vill använda är den från UAH som visar satellitmätningar sedan 1978. Skälet till att just den används av dessa är att den visar en lägre uppvärmning än övriga, men den visar ändå på en stadig uppvärmning på 0.13 grader per årtionde (0.11 grader över hav och 0.18 grader över land). För skojs skull testade jag att lägga kurvorna över El Ninos ONI-index och atmosfärtemperaturerna enligt UAH, och förskjuta uppvärmningen 5 månader. Resultatet visar synnerligen tydligt hur mycket temperaturen i atmosfären påverkas av en El Nino.
Den orangea kurvan visar atmosfärisk temperatur enligt UAH och den blåa visar El Ninos aktivitet enligt ONI-indexet. Värdet på y-axeln är temperatur, men skalorna är olika för de olika kurvorna så de motsvarar varandra i amplitud i snitt. Den orangea tunna linjen är trendlinjen för uppvärmningen, vilket visar att uppvärmningen tickar på stadigt men att det på kort sikt drunknar i bruset från El Nino.
Jag är inte meteorolog, men noterar att just efter den senaste El Ninon som slutade vintern 2019/2020 så har temperaturen inte sjunkit lika mycket som tidigare gånger, utan har legat kvar på en relativt sett hög nivå. Det gör att jag är lite extra orolig att en stark El Nino skulle kunna ge väldigt höga temperaturer. Men vi får se kommande året, El Ninon har precis börjat och vi vet alltså varken hur långvarig eller hur stark den kommer bli.
UPPDATERING: Jag har gjort en ny graf som använder glidande 13 månaders medelvärden (som UAH gör) samt räknar bort en linjär uppvärmning orsakade av växthusgaser på 0.13 grader per årtionde (vilket är vad UAH själva rapporterar). Dessutom kom jag på varför åren kring 1991 avviker kraftigt från övriga mönster. Det beror på att vulkanen Pinatubo hade utbrott då, vilket (enligt Wikipedia) sänkte den globala temperaturen 0.4 grader under en tid. Räknar man från 1995 och framåt får man en korrelationskoefficient mellan ONI och en 5-månaders på drygt 0.8 vilket är en ”mycket stark” korrelation. Vi kan alltså förutsätta att temperaturerna i UAHs mätserie nu kommer ökas rejält de kommande månaderna.
Energikunskap 